ttooyoungtofeelold

Har tittat lite på vad det innebär att vara stewardess och det verkar vara fett som fan! Mamma känner en som är det och hon säger att det är det bästa hon varit med om. En stewardess är en person som jobbar på yatcher (städare, lagar mat osv) och åker runt i exotiska platser samtidigt som man får en relativt fet lön tillsammans med dricks. Först tänkte jag "fan låter ju som eskortflickor som åker på fester för pengar", men där hade jag fel haha. Ska kika vidare, kanske blir detta istället för en lägenhet i Emmaboda innan jag börjar mitt äventyr i hemlandet usa.

Värst vad ni håller till på denna bloggen, skit i denna nu! HÄÄÄÄR ska ni vara mina max fem besökare, tycker om er ni är fina. Men ja som sagt hitta till den andra istället, jag har inte tillräckligt mycket statistik för att det ska ens kunna visas så istället är det en ko där som jag stör mig på något otroligt, vill få bort den och då behöver jag er mina fina! 

 

Okej, så jag har gjort en ny blogg, den ser exakt likadan ut som denna bara att jag ändrade mitt namn på domänen eftersom jag tycker inte om den som är just nu. Så nu lämnar jag denna bakom mig, har fortfarande kvar den för vill kunna kika in här då och då och läsa om allt jag gjort i mina dagar, men kommer inte vara aktiv här. Därför bör ni (mina två trogna läsare) börja rikta ögonen ditåt istället.

kimberlyhunt.blogg.se heter den, pusssss!

 

Snake river, hur jävla vackert som helst, dör. Kan inte riktigt förstå att hit ska jag flytta, åh vad glad jag är.

 

Snake river, hur jävla vackert som helst, dör. Kan inte riktigt förstå att hit ska jag flytta, åh vad glad jag är.

 

Snake river, hur jävla vackert som helst, dör. Kan inte riktigt förstå att hit ska jag flytta, åh vad glad jag är.

 

Som jag skrev förrut så har jag mer eller mindre bestämt mig, jag ska flytta till usa om några månader (beroende på när jag får jobb här och så vidare). Jag har också bestämt mig för vilken stat som ska bli mitt hem och det fick bli där jag föddes och spenderade mina första år, Idaho. Dock vet jag ännu inte riktigt vart, jag är ju en naturmänniska ända in i själen så jag vet inte om jag ska flytta till en stad eller vara mer utanför.

Jag har bestämt mig för Idaho eftersom den staten har precis allt jag vill ha. Det finns berg, några av de vackraste sjöarna, vandringsled, klimatet är varmt om man väljer att bo lite längre ner och det finns också städer ifall det blir så att man vill bo i en stad, dessutom ligger Idaho precis bredvid Washinton där pappa bor, så ifall jag vill hälsa på honom och resten av familjen så är det bara att åka dit. Åh vad jag längtar, det ska bli så skönt att få bo nära bergen, älskar berg och naturen så himla mycket. Sen att ha möjligheten till att vara vid en asfin sjö på en varm sommardag är ju inte fel det heller.

En gång var jag och familjen och fiskade i en flod som heter snake river och helvete vad vackert det var där. Det var berg överallt! Dock väldigt varmt men då vare bara att bada. 

Jag är bara lite orolig över vad jag ska jobba med, men det tar vi då!

Inatt på nattbussen hem från stan var det en tjej som var odrägligt full i sätet framför mig och min kompis. När tjejen vänder sig om för att prata med en hon kände som satt bakom oss så sitter hon och skriker oss rakt i ansiktet vilket gjorde mig lite sur och därför tittade jag lite snett åt henne så att hon skulle förstå att jag inte tyckte om det, istället för att gå och sätta sig bredvid den hon pratade med så tittar hon på mig och säger "du var mig fan en bitter jävel", jag tänker inte så mycket mer på det och fortsätter försöka ignorera henne. När det sen kom en färgad tjej som satte sig ner bredvid (fast på andra sidan bussen) hon som skrek oss i ansiktet tittar hon på den färgade och säger "oh shit a nigger", och det reagerade jag på. Jag tittar på henne så argt jag bara kunde och frågade vad i helvete hon sa, tjejen blir lite förvånad och säger att hon kallade mig för bitter och försökte byta samtalsämne, nu hade alla som satt i närheten också börjat fråga henne vad hon egentligen sa och alla börjar småbråka och det slutar med att tjejen flyttar bak och fortsätter skrika där i stället. Den färgade tjejen blev helt knäckt och sa att detta är inte första gången hon är med om något sånt här och hon börjar gråta och hoppar av bussen vid nästa stopp. Tjejen som hade flyttat på sig kommer sen tillbaka och kallar min kompis för blondt luder och mig för bitterfitta. Det slutar med att vid flyttar fram för att komma bort från henne och hennes äckliga beteende.
Idag läste jag på aftonbladet att en gammal dam blivit ner slagen och sparkad på efter att hon försökt få ett gäng killar att sluta slå på en fastbunden hund.
Alltså, vad fan är det för fel på vissa? Jag tycker att sånt här är så jävla sorgligt och jag tycker faktiskt synd om de personer som beter sig på ett sånt sätt. Igår kände jag bara att jag inte ville leva kvar på denna jord, igår var jag inställd på att flytta ut i skogen helt ensam och bara vara själv.
Nog för att man kan ha sina åsikter, det har vi väl alla rätt till, men när ens åsikter sårar andra eller skadar någon, då har man inte rätt att uttrycka dem. Då är det bara att hålla tyst och fortsätta leva i sin lilla patetiska värld.
Det finns också något jag reagerade på inatt på bussen. Jag var den enda som sa ifrån när hon sa så, jag var den enda som stod upp mot henne, visst kom de andra in i diskussionen sen, det jag menar är att jag var den enda som sa något och faktiskt vågade säga ifrån från början. Det tycker jag är synd, jag kan förstå att vissa kan ha det svårt att stå upp mot någon eftersom det är ändå inget man gör varje dag, men för mig kommer det bara så naturligt och när jag inte samtycker eller när någon gör något uppenbarligt fel, då kan jag bara inte vara tyst, jag måste säga ifrån annars äter det upp mig. Jag hoppas bara att fler vågar stå upp mot dåliga personer, jag vill inte vara den enda som sitter på en buss och säger ifrån.

 

Inatt hade jag den knäppaste drömmen, vet inte vart min hjärna fått allt från.. Jag och några tjejer var mitt ute i djungeln och skulle rädda en groda (som var lika stor som min hand och hade en bäversvans) från onda män som ville sätta den på zoo. Allvarligt, en bäversvans?
Men till något annat, jag har bestämt mig för att jag ska nog stanna kvar i Emmaboda några månader och skrapa ihop lite pengar och sen flytta till usa. Eller jag tror det i alla fall. Och om jag nu inte får något jobb, då flyttar jag redan nu, för jag tänker inte gå runt hemma längre. Jag vill ha ett eget ställe där jag kan slappna av, känna att det är bara mitt och inreda det precis som jag vill. Så, ge mig ett jobb people!!!1

Inatt drömde jag att jag hade flyttat till usa, jag kom inte ens ut ur flygplatsen innan allt rasade och jag försökte åka hem igen. Vet inte vad jag ska göra, jag är så jävla rädd. Jag har gått igenom det så många gånger att jag nästan inte längre har något hopp om att det kan bli bra. Hur som helst, ska sluta tjata om detta. Ska börja kolla runt på lite olika platser i usa, måste inte vara precis där pappa är i guess. Drar ut på en löprunda i skogen, hopppas på att komma fram till något. Hahahhahah......

Jag har funderat lite, har inte kommit fram till så värst mycket, men! Jag har djupt inne alltid haft lust att flytta till Hawaii. Oj vad orginellt, men ja, jag har alltid velat det. När jag var liten drömde jag hela tiden bort till bryggor i klart vatten, jag kunde se mig själv jobba i en bar i en tunn skjol och bikini, håret alltid halvblött från att ha varit på standen och havet, solbränd och med ett äkta leende på läpparna. Nu har jag inte drömt om det på ganska länge men av någon anledning började jag tänka på det igen, och det vore ändå ganska grymt. Jag har varit på Hawaii en gång innan, men då hade jag oturen att få influensan och en av de värsta förkylningarna någonsin, så det blev mest att känna sig klen och konstant frysa. Hur som helst, jag var där och jag såg och upplevde ändå mycket. Jag kan fortfarande se mig själv gå där på bryggan med en tunn skjol och solhatten på huvudet med massa halsband hängade från halsen. Ja, det vore ändå ganska grymt och värt att tänka lite till på. För jag vet att det finns en lägenhet där som jag har tillgång till. Jag menar, lite sol skulle inte skada..

Gjorde ett besök hos arbetsförmedlingen innan idag och det enda jag kunde tänka på under hela tiden min handledare satt och pratade om jobb och arbetslösersättning var "jag har jobb, jag har jobb, jag har jobb".. Varför måste usa ligga så långt borta? Jag känner mig redo för att flytta dit och skaffa mig en egen liten lägenhet, men ändå inte. Jag vet inte om jag är den sortens person som bara kan lägga sitt liv man levt så länge på en hylla och sedan börja ett annat för att kanske aldrig återvända till det gamla. Jag antar det finns bara en sak att göra när man känner sig som jag gör just nu, det är bara att pröva, pröva och se vad som händer. Bara för att jag åker dit betyder det inte att jag bränt alla broar här i Sverige, jag kan ändå återvända. Det är så svårt att försöka föreställa sig hur det kommer vara utifall jag flyttar dit, även om jag har väldigt många bra minnen där så finns det också väldigt många dåliga. Jag vill bara inte riva upp gamla sår som inte ens läkt riktigt. Hade saker bara varit annorlunda så hade jag redan varit där.

 

Okej efter det inlägget och ett telefonsamtal med pappa började jag seriöst fundera på ifall usa vore något. Även om jag vet att jag har det jävligt svårt för usa, det kanske är just vad jag behöver. 
Herregud vad jag velar fram och tillbaka hela tiden, det är så himla skönt att ha bloggen så jag kan skriva ut lite av mina tankar kring min framtid, det är ganska jobbigt att ha allt samlat och packat i mitt lilla huvud, som faktiskt redan har det dåligt med utrymme. Jag har så mycket annat att tänka på än vart i världen jag ska börja mitt liv på.
Ifall jag flyttar till usa har jag redan allt där, det vore så lätt. Det vore samma sak som att ifall jag skulle flytta från där jag bor nu och till Emmaboda. Bara det att usa ligger på andra sidan jordklotet såklart. Jag är bara så rädd att jag inte ska trivas där. Usa har sårat mig för många gånger för att jag ska kunna lita på det igen.

Jag har jobb, jag har boende, jag har familj, jag är medborgare, och allt är i usa. Innerst inne vet jag varför jag inte bara gör det, innerst inne finns det så mycket som gör så ont att det till och med håller mig tillbaka från att flytta dit. Usa för mig är blandade känslor, den tryggheten jag känner här finns inte på samma sätt där borta. Jag känner mig så liten varje gång jag åker dit, det känns som att ifall någon skulle gå in i mig när jag är där så skulle jag bara gå sönder. Egentligen borde jag bara åka dit. Och överleva.

 

Okej nu är jag där igen, det bara kryper i mig och jag känner mig så himla redo för att dra iväg till någonting nytt. Jag hittade en blogg som en tjej driver och just nu befinner hon sig nere i Australien på obestämd tid med några kompisar. Att sitta och titta på alla de bilder hon lagt upp från sin resa gjorde att jag kände mig så himla fast just nu, fast men ändå fri. Jag vill åka nununununu. Ska bara hitta ett jobb och tjäna ytterligare lite pengar sen är jag done and done. Vet dock inte vart i världen jag ska börja, jag hade funderingar på Australien och började läsa om vad som krävs för att vara där en längre tid, men jag vet inte, jag är en sån person som vill göra allt. Jag vill inte bara se Australien, jag vill se precis varenda litet hörn av jorden (jag förstår att jorden inte har hörn med tanke på att den är rund men ni fattar). Jag orkar inte göra det jag gör just nu, nu går jag på jakt efter någonting nytt, även om det bara är ett jobb i Kalmar. Det är i alla fall en början på mitt livs resa, resan som kommer förändra mig och hur jag ser på världen.

Just nu går mina tankar på högvarv. Jag vet inte vad jag ska göra med mitt liv, jag vill bort men jag vill stanna, jag vill uppleva nya saker men jag vill också känna tryggheten med att vara nära mitt hem. Jag funderar på om jag bara borde ta allt jag får plats med och flytta över till usa. Jag vet inte vad det är som hindrar mig från att göra det, även om det är underbart att veta att jag kan göra precis vad jag vill just nu så är det otroligt jobbigt. Det finns så himla många val och möjligheter, det är som när man kommer till en parkering och det finns så många lediga platser att det slutar med att man bara snurrar runt på parkeringen för man vet inte vilken man ska ta. Det vore kanske bra för mig att bara flytta till en okänd plats och bilda ett liv där, bara göra det utan att tänka, för att tänka på vad det är jag vill har inte haft det mest bästa och effektiva resultat. Det enda jag kommer fram till är att jag vet verkligen inte vad det är jag vill. Därför borde jag dra, pang bom, bara så där, snabbt och utan att tänka.

Har totalt glömt bort att nämna att Obama vann presidentvalet, kanske inte det mest intressanta men jag tycker att det i alla fall är värt att ta upp, om så bara lite.
För första gången i mitt liv hände det min familj och lärare aldrig trodde skulle hända..Jag var intresserad av politik, asså shiiiit. Jag tycker av någon anledning om Obama väldigt mycket och har även drömt om honom tillräckligt många gånger för att det ska ifrågasättas. Men ja, för första gången i mitt liv var jag engagerad av det som pågick i valet och debatterna och jag tyckte det var kul! Även om jag vart arg varje gång den där Mitt Romnet öppnade truten, uscha. Jag är så jäkla glad att Obama vann, för jag tror att om nu Romney hade vunnit och blivit president, då hade nog hela jordklotet exploderat i krig och människors lidande. Hade samma dåligt känsla när Torsten Jansson köpte Kosta Boda och se vad som har hänt, jag hade så jävla rätt, han körde företaget ner i skiten och jag tror att Romney hade gjort så med USA också och då hade det påverkat oss alla och inte bara ett företag och deras anställda. Nä, go Obama! Jag har inte många drömmar men en av dem är att träffa Obama, jag tror han är en så genuin person och verkligen bryr sig om ALLA. Nu ska jag fira segern med röd pölse och sen popcorn, jag har också familjen Addams på datorn som jag ska kika på, känns som en helt okej kväll faktiskt.

Jag kan verkligen inte skaka av mig denna rastlöshet som sköljde över mig. Jag är så himla taggad på att hitta på nya saker, visst det är lite på gång redan denna veckan som kan innebära en väldigt stor förändring i mitt liv, men just nu talar jag om de större sakerna än lägenhet i Norge, resorna. Åhhhhh jag blir galen av lycka bara mina tankar snuddar vid tanken att inom några månader kommer mitt liv se ut på ett helt annat vis än just nu. Kvällarna hemma hos Micke med alla kompisarna i hans kontor med öl och trista ölspel kommer bytas ut mot någon fin liten krog där alla besökare känner alla och bartendern har en accent som man bara älskar. Roadtripsen ute i skogen med rökpauser där man känner sig iaktagen av mörkret kommer att förvandlas till asfalterade vägar längst med berg där sjöarna är klargröna och man kan hitta campingplatser med de trevligaste människorna på jorden. Mitt trygga rum med min sköna säng kommer att istället bestå av att övernatta på ett motel 6 eller i bilen så man vaknar med soluppgången och man kan bara njuta av utsikten där på berget. Alla människor i Emmaboda som man känner, vet vilka de är eller inte ens är medveten om att de finns kommer bytas mot nya som man inte vet namnet på men tillslut kommer lära känna och kanske till och med uppleva någonting underbart med. Jag planerar på att vända upp och ner på mitt liv, på ett bra sätt.

Som ni märker drömmer jag väldigt mycket just nu, därför är det så skönt med att fortfarande ha kvar bloggen, var oväntat befriande att få skriva av sig lite.

Tittade igenom alla utkomna avsnitt av Portkod 1321 och guuud vad rastlös jag blev, det bara kryper i hela kroppen på mig. Jag blev så himla taggad på sommar och även om jag ser fram emot att snön kommer ganska snart så måste jag erkänna att sommar är det jag drömmer om och inte snön.
Nästa sommar innebär en ny destination för mig, då är jag tillbaka från Norge och redo för att ge mig ut i världen och möta nya soluppgångar på så många olika ställen. Åh vad jag längtarrrrrr, det är nu jag är glad över att ha tagit studenten och inte behöva tänka på skolarbeten utan jag kan sitta uppe hela natten och bara drömma om de platser jag ska till och fantisera om de många olika människor jag kommer möta och lära känna.
Det enda jag vet just nu är att nästa sommar är jag tillbaka i Kanada, det finaste landet jag någonsin varit i. Går inte förklara hur mycket jag tycker om Kanada, det är så fint och så underbart och så trevligt och så spännande och så naturligt. Det är där jag på riktigt känner mig hemma, det är där jag ska bo.

Hej hallå, I'm back. Eller ja, lite halvt i alla fall, om ens halvt.
Jag har inte saknat att blogga för fem ören, men tänkte att det kan ju ändå vara trevligt att uppdatera er om vad som pågår i mitt liv just nu, för även om jag är arbetslös (eller mellan jobb som man också kan säga) händer det relativt mycket. Mycket alkohol inblandat med fina vänner som mer än gärna gör det mest random vi kan hitta på, vilket alltid är trevligt. Min pojkvän har flyttat till Linköping för att studera och vi har just nu ett distansförhållande, inget att rekommendera för det är inte kul alls. Jag och några killkompisar letar just nu längehet att dela i det vackra landet Norge och jag är jätte taggad på att flytta men även jätte rädd. Men oj vad spännande det kommer bli!
Okej så det var nog allt jag orkar skriva just nu, tjohej!!